Tjejen med styrkan

Okej, jag vet att jag ibland är sämst på att uppdatera bloggen och jag har väl tänkt att jag ska bli bättre på det nu. Förvisso har jag en miljard saker att göra som jag borde göra istället, men det är en annan femma.

Men jag har en ganska acceptabel anledning till min frånvaro för tillfället. Häromdagen lyckades jag nämligen halka omkull på väg hem från gymmet och slog i halva kroppen, men speciellt högerarmen - den som man gör precis allting med. Så jag lyckades illamående och gråtandes (jag gråter aldrig av smärta annars, så fatta hur ont det gjorde!) stappla iväg till närmaste universitetsbyggnad och satte mig ner för att inte kräkas. Ett par personer hjälpte mig att få kontakt med sjukvården och min pojkvän och efter cirkus 3-4 timmar på sjukhuset fick jag reda på att jag inte hade fått någon skelettskada. Däremot gör den stukade handleden fortfarande ont som satan och kommer så göra i en vecka eller två om man ska tro läkaren. Och det ska man väl. Men bland annat gör det ont att knattra på tangentbordet, så... ja... Men jag ska väl försöka uppdatera lite kort någon gång om dagen iallafall. Den känns bättre och bättre för var dag nu. Alltid något!

Maten, då, hur går den? antar jag att ni undrar. Tja, den går som den går. Har inte haft någon som helst koll på kalorier och intag sedan fallet, eftersom jag fokuserat på annat. Typ min smärtande arm, alltså. Men det har väl blivit en god, hemlagad måltid här, lite vin på sektionspuben där, någon chokladbit på grund av menssug... Ja, inte så mycket koll, som sagt. Hade gått ner ett par hekto imorse jämfört med när jag senast vägde mig, men det kan ju bero på vätskebalansen också. Så jag säger att jag har ätit "vad jag velat", men har inte gått upp - eller ner - i vikt för det. Nu låter jag som en sådan där falskspelande modell som säger att hon kan äta vad som helst och ändå vara lika spinkig. Med den lilla skillnaden att jag inte är spinkig, då.