Tjejen med styrkan

Ibland undrar man, alltså. Om man vaknar upp efter åtta timmars sömn och inte har sovit överdrivet dåligt varken den natten eller de närmaste nätterna dessförinnan, då borde man väl inte vara jätteseg från start? Förstår liksom inte vad det har varit med mig idag. Bara varit trött, trött och trött. Men inte trött som i vill sova mer, utan mer trött som i orkeslös. Fram tills att jag fick den eminenta idén att göra en kopp kaffe. Och sedan en kopp kaffe till. Kvicknade visserligen till redan under den första koppen, men jag ville ha något mer varmt att dricka och det verkade ganska dumt att dämpa den nyuppnådda vakenheten och alerta känslan med en kopp lugnande kamomillte, så det fick bli kaffe igen.

Nu är jag följdaktligen pigg och glad och borde för övrigt springa iväg till Ica innan det stänger, för jag har varken mjölk eller smör hemma, vilket i förlängningen innebär att jag, om jag inte avhjälper den bristen ikväll, kommer bli tvungen att göra en omelett till frukost imorgon. Inte helt fel, förstås, men jag vill väl ha lite valfrihet, antar jag. Fast det är bara fantasilöshet som påstår att jag inte har något mer att välja på. Jag kan äta två kokta ägg med tillbehör istället om jag hellre vill det. Eller en micrad smörgås med smält cheddarost på. Eller ett äpple med Keso till. Well, det får ta och lösa sig imorgon, för nu hinner jag ändå inte till Ica längre. Statoil har ju öppet dygnet runt, förstås, men vad tar de för en liter laktosfri mjölk? 20 kronor? 25? Är inte helt säker på att jag faktiskt vill veta... 

Så om inte annat får jag väl börja morgondagen med endast en kopp kaffe och sedan springa iväg till affären på morgonkvisten och inhandla min frukost då. För kaffe, det är något som alltid finns i mitt hem.