Tjejen med styrkan

Ibland får man snilleblixtar eller kommer att tänka på saker som ligger långt bak i huvudet. Och ibland får man snilleblixtar eller kommer att tänka på saker som ligger långt bak i huvudet och följer de tankarna, istället för att som vanligt tänka att "det var ju en bra idé" och sedan är det inget mer med det. Hur många gånger som helst har mitt recept på saftkräm poppat upp i huvudet när jag varit sugen/småhungrig, men gångerna jag väl tillagat den sedan jag flyttade hemifrån för över 4 år sedan kan jag räkna på min ena hand. Dumt och latmannaaktigt, då den tar under 5 minuter att göra och då utebliften av den vanligen resulterat i ett mindre genomtänkt födoval. Innan jag blev ätstörd gjorde jag krämen på vanlig saft, men efter ätstörningens intåg i mitt liv gick det snabbt upp för mig att om jag bytte ut saften mot lightsaft kunde den krämen bli min räddare i nöden. Just en snygg räddare då jag varit i matmässig nöd långt många fler gånger än jag kan räkna ens på båda händernas fingrar...

 

Men nu fick det bli den ikväll. Jag var frusen och hungrig och det var den snabbaste av de acceptabla vägarna till värme och mättnad. Blev lite ledsen när jag insåg att Fun Light-saften med rött äpple- och chai-smak, som jag hade tänkt göra krämen på, nästan var slut, men det var väl inte värre än att jag fick ta en annan lightsaft - med päronsmak, fick det bli. Den var god till en början, men en sats kräm är ändå på cirkus 4½ dl, så mot slutet var jag ganska trött på den syntetiska päronsmaken (just den saften har väl ändå aldrig riktigt varit min favorit) och rörde mest uttråkat runt med skeden i den dåmera ljumna krämen. Men skärpte mig till slut och åt upp resten, eftersom jag ju fortfarande var hungrig, och det gjorde att jag nu är mätt och på bra humör med bara 80 kcal extra i kroppen. Dock med en mindre angenäm sötningmedelseftersmak i munnen, men vad gör man väl inte för smalhet? Jag har dessutom varit duktig och ställt både grytan och skålen i vatten, för potatismjöl är milt uttryckt inte roligt att försöka diska bort om det fått torka in.

 

Nu känns det som att jag börjat skriva lite mer om maten igen och jag funderar på att återuppstarta mina matintagslistor som fanns i bloggen tidigare, alltså att jag radar upp det jag ätit under dagen vid dagens slut eller nästa dag. Vad skulle ni tycka om det?