Tjejen med styrkan

Det får jag se om ett tag, efter andra jäsningen som pågår nu + gräddning och lite avsvalning. Men jag tror att jag idag, för första gången i mitt liv, kan ha misslyckats fatalt med ett brödbak. Vilken tur då att vi har ett paket jäst till i kylen... Men vi tar det från början.

 

Jag trodde jag hade koll, det trodde jag faktiskt. Visserligen hade jag aldrig bakat på kornmjöl tidigare, men jag läste på litegrann på internet och i kokböcker om hur man använde kornmjöl i bakning, just av den anledningen att jag inte ville stå där med ett platt fullkornsbröd som vägrade att jäsa. Bland annat informerade texterna mig om att det var en bra idé att använda minst en tredjedel vetemjöl i degen, för jäskraftens skull, så det rådet följde jag. Att det skulle ta längre tid för degen att jäsa än en vanlig vetemjölsdeg förstod jag väl också, det säger ju sig självt att det tar längre tid med mindre andel gluten i degen. Men när degen inte ens började närma sig dubbla storleken (fast den hade blivit större, dock, men inte så stor som den borde) efter 45 minuter, så bestämde jag mig för att baka ut den ändå. Jag ville ju inte att all jäskraft skulle gå förlorad i första jäsningen och få ett superkompakt slutresultat.

 

Behövde knappt röra degen innan den föll ihop när jag skulle ta den ur bunken. Visst ska man trycka ut luften ur degen när man bakar ut den, men det ska behövas lite mannakraft till arbetet, det är inte för inte som det heter att knåda en deg. Än mer skeptisk blev jag till mitt verk när jag började forma frallor av den så kallade degen. Den var helt grynig och verkade mest av allt bara vilja falla sönder. Hm?

 

Nu ligger degen i form av frallor iallafall på plåtarna och jäser återigen. De ska väl in i ugnen om sisådär 10-30 minuter, beroende på i vilken takt de behagar jäsa den här gången, och jag är sjukt spänd på att få veta hur det blir. Uppdaterar er också om det, om ni är intresserade av mina hemmafruinlägg. Är ni inte det kanske jag borde blogga mer om min matrelation istället, vilket var det ursprungliga huvudsyftet med den här bloggen. Dock handlar väl bakning om min matrelation det med, då ätstörda gärna lagar mat, om än då kanske helst till andra. Men det är väl det jag egentligen gör, för det är min man som helst vill ha brödet.

 

Kommentera gärna vad det är vad ni vill läsa om, om det är något ni vill ha mer eller mindre av, alternativt inte alls vill läsa om eller som ni saknar helt och som borde finnas med. Tips emottages tacksamt, så att säga.