Ska jag säga som alla andra?
Det vill säga att "det var ett tag sedan nu". För det var det verkligen. Det var väl inte riktigt så att jag tröttnade på att blogga, utan mer att tiden inte räckte till för allt jag skulle, borde och ville göra. Och då bloggandet inte direkt påverkade mitt liv och dess framtid, så fick det stryka på foten. Dock får jag såklart sota för det nu, när jag vill börja dela med mig av min vardag igen, då hela min läsekrets med stösta sannolikhet har övergett mig. För även om en blogg kan ses som en betraktelse av mig, för mig, över mitt liv och tillika någon typ av dagbok, så är det kul att ha läsare. Annars skulle jag kunna skriva allt i just en rosa liten dagbok som jag sedan nogsamt låser med ett hjärtformat lås som såklart är absolut inbrottssäkert. Så hur samlar jag ihop folket igen?
Jag tänker, med tanke på vad den här bloggen ändå kretsar kring, att något som kan vara vettigt att börja med är att tala om hur mina matvanor ser ut just nu. Det är ganska simpelt. Jag äter oftast bara när jag är hungrig, men inte nödvändigtvis så fort jag blir hungrig. Ogillar att äta när jag inte är hungrig, eftersom det är totalt onödigt. Dock är jag inte längre välplanerad när det gäller min mat. Det blir liksom lite vad det blir och som inte är så jobbigt att tillaga, om jag nu orkar och vill. Ett ytterligare problem i detta är att jag har bestämt mig för att utesluta komjölksprodukter helt ur min kost. Inte med tanke på kossornas väl och ve, dock, utan bara för att jag mår bättre av att äta så. Laktosfritt funkar inte heller, vilket är lite synd. Jag gillar ju mejeriprodukter och ostar! Och alla mjölkfria smörsubstitut jag provat hittills är äckliga.
Vikten ligger kvar ungefär där den var när jag slutade blogga. Att jag varken går upp eller ner speciellt kan jag nog hålla mina slappa matvanor som ansvariga för. För de flesta skulle nog min kosthållning av idag resultera i viktuppgång, för det brukar en oregelbunden mathållning göra, men för mig funkar det. Visst vill jag fortfarande gå ner i vikt, men med heltidsstudier på agendan får man prioritera om man vill ha betyg också. Så vad göra nu när man bara kör på halvfart på sommaren? Tja, kanske ta sig tid att laga kalorisnål mat igen...
Jag tänker, med tanke på vad den här bloggen ändå kretsar kring, att något som kan vara vettigt att börja med är att tala om hur mina matvanor ser ut just nu. Det är ganska simpelt. Jag äter oftast bara när jag är hungrig, men inte nödvändigtvis så fort jag blir hungrig. Ogillar att äta när jag inte är hungrig, eftersom det är totalt onödigt. Dock är jag inte längre välplanerad när det gäller min mat. Det blir liksom lite vad det blir och som inte är så jobbigt att tillaga, om jag nu orkar och vill. Ett ytterligare problem i detta är att jag har bestämt mig för att utesluta komjölksprodukter helt ur min kost. Inte med tanke på kossornas väl och ve, dock, utan bara för att jag mår bättre av att äta så. Laktosfritt funkar inte heller, vilket är lite synd. Jag gillar ju mejeriprodukter och ostar! Och alla mjölkfria smörsubstitut jag provat hittills är äckliga.
Vikten ligger kvar ungefär där den var när jag slutade blogga. Att jag varken går upp eller ner speciellt kan jag nog hålla mina slappa matvanor som ansvariga för. För de flesta skulle nog min kosthållning av idag resultera i viktuppgång, för det brukar en oregelbunden mathållning göra, men för mig funkar det. Visst vill jag fortfarande gå ner i vikt, men med heltidsstudier på agendan får man prioritera om man vill ha betyg också. Så vad göra nu när man bara kör på halvfart på sommaren? Tja, kanske ta sig tid att laga kalorisnål mat igen...
Kommentarer
Trackback
