Avslutade mitt förra inlägg så käckt med att jag hade planer på att öka frekvensen på mitt bloggande. Det hade väl också varit uppnåbart, om inte den här bloggportalen fått för sig att det var en herrans rolig idé att motarbeta den ambitionen hos mig. Varenda gång jag har kommit på ett uppslag till ett inlägg och loggat in så har sidan helt abrupt loggat ut mig igen så fort jag försökt byta flik i menyraden. Inte så uppmuntrande. Samtidigt har jag kunnat följa hur ni andra bloggat på precis som att inte den där dumma kon (ni vet vilken) poppade upp på någon annans skärm än just min!
Idag kom jag dock in på inläggsvyn, men jag är ganska tom på uppslag. Anledningen till att jag loggade in just i detta nu var bara för att få konfirmerat att det inte funkade idag heller, men då gör det såklart det. What to do? Tja, jag skulle ju kunna dela med mig av min oerhört intressanta dag hittills som innefattat påtvingad, oplanerad extrapromenad (kommer ändå få min promenadkvot fylld ikväll när vi ska ut och därmed kommer gå till city, så den var inte helt nödvändig), en uppvisning i vad som kan hända vid för snabba svängningar i kroppens koffeinhalt och en glad överraskning vid konferensen med vågen imorse. Dock misstänker jag att ni kanske inte är så intresserade av en mer ingående beskrivning av de händelseförloppen, så jag lämnar det därhän. Däremot kan jag i mitt stilla sinne notera inför framtiden: om man är trött som tusan och tänker på kaffe så fort man vacklande närmar sig en hägrande Pressbyrån-skylt, då bör man inte lämna den affären utan en rykande kopp i handen. Oavsett i vilket ärende man kom dit. För man ångrar sig alldeles för mycket efteråt.
