Tjejen med styrkan

Ibland undrar man. Jag tyckte det fanns ordentligt med tid till allt jag hade tänkt göra idag, inklusive att gå och handla. Men det känns som att inget blivit gjort. Det behöver diskas mer, men jag ledsnade på det innan diskstället var fullt. Tvättkorgen är mer än full och den skulle bli halvtom om jag bara fick tummen ur och startade en maskin. Golven behöver moppas, men jag tröttnade på att dammsuga efter två rum, så inte ens grundjobbet/dammsugningen är klar. Flera återvinningsinsamlingar är fulla, så deras innehåll behöver förflyttas till soprummet. Det känns som att jag ändå borde ha gjort alla de sakerna när jag inte ens kom iväg till affären.

 

Affären är en historia för sig, såklart, det är den väl alltid. Först hade jag tänkt att jag skulle gå till affären nästan direkt när pöjken åkt till jobbet, men då var jag mätt, så det gick inte för sig. Väntade in hungern och vad händer då? Jo, det börjar blåsa som skam. Jag kan säga att den vinden skulle inte jag vilja gå omkring och streta med en påse i. Det var seriöst halv storm. Efter att det stormat en liten stund kom såklart också plötslig blåsts följeslagare: regnet. Gick in på SMHIs hemsida för att försöka få några ledtrådar om när det skulle sluta, vilket jag också fick, och insåg att det skulle bli i ganska rimlig tid innan affärerna stängde. Men vad händer under tiden som jag väntar ut regnet? Jo, jag börjar fantisera. Om hur gott det ska bli med godis... eller kanske en påse chips... nej, förresten, godis ska det bli... Fuck it! Inte en chans att jag går till affären med de tankarna snurrandes i skallen! Jag skulle köpa ägg, korv och knäcke. Om jag känner mig själv rätt hade mina chanser att komma hem med just de tre varorna och inget mer varit ganska små med de fantasierna i huvudet redan innan jag lämnat hemmet. Det är väl ungefär där jag är nu, och affären som jag hade tänkt gå till stänger alldeles snart. Visst finns det de som är öppna både till 22 och alla dygnets timmar i närheten av den, men de ligger längre bort.

 

Jag borde inte gå ut nu ändå, för övrigt. Råkade falla till föga för ett kex med Bregott på och jag kan inte äta Bregott. Ofta går det bra om jag bara äter det på ett kex, men ibland tycker min mage att det är trevligt att plötsligt påminna mig om att jag egentligen inte kan äta mejeriprodukter. Och lika bra är väl hemmastannandet, då jag fortfarande sitter och fantiserar om godiset jag inte ska ha.